Tankarnaflyger

Ja ibland kommer livet emellan åsså hinner jag inte skriva här...

 

Hade tänkt berätta att jag överlevde min 25:e födelsedag, med nöd och näppe detta år. Har haft lite åldersnojja ett tag nu och ju närmare födelsedagen kom desto större blev ångesten - enligt arb.terapeuten var det iaf åldern... 

 

Så den veckan (det var ett tag sedan nu) så var det karnevalsdag på onsdagen på Curves Nyköping, vilket jag så klart var tvungen att testa. Så jag gick upp tidigt (för att vara jag) och åkte in för mitt första Zumbapass. Det var en timme långt, vilket är dubbelt så långt som min vanliga träning, och så sant som det är sagt - en kvart tjugo minuter in i programmet så fick jag svimningskänslor. En vanlig människa, även frisk, skulle då tänka "hmm kanske borde vila lite, kroppen säger ju liksom i från" vad jag gjorde var att fortsätta. I full fart och mer än jag orkade. Nej jag svimmade inte och jag klarade hela passet - lugnade ned mig mot slutet. Åh jag var så glad efteråt för jag hade klarat en timme, jo fick en åthutning av en av ledarna på Curves för att jag inte vilat när jag blev yr, och jag mådde inte så dåligt efteråt heller.

Jag fyllde år på torsdagen den veckan, alltså dagen efter mitt timslånga Zumbapass. Och det var inge roligt. För kroppen den jäveln lurade mig att allt var bra! Vilket det inte var, den var helt slut - och som straff för att jag har tagit ut mig totalt så ger min kropp mig illamåendet från helvetet! Så jag sov väldigt dåligt, var helt tom i magen så gick inte att göra något åt illamåendet - utan fick befinna mig där i limbo från 3 på morgonen till jag tyckte det var lagom att försöka äta något. Jag skulle ha mitt första seminarium på min kurs den dagen också så ville ha tid att förbereda mig. Jag kommer inte ihåg mycket av seminariet mer än att jag svarade på många frågor och att jag efter jag slutat prata inte hade en aning om vad jag sagt. Kvällen blev lite bättre med att spela Monopol på Wii med mamma, men egentligen gick dagen ut på att vila inför fredagen.

Fredagen var speciell, det var då min världsbästa present var - Jesus Christ Superstar med Ola Salo på göta Lejon. Jag och Marie (jag fick två biljetter) åkte upp till Sthockholm vid fyra och käkade middag på Jensens Böffhaus innan musikalen. Föreställningen var helt underbar!! Hade några tankar om varför de gjort si och inte så, men jag har sett filmen från 2000 så mycket så jag jämförde med den. Är så glad att jag fick biljetterna det var en bra föreställning, lyckades få med mig lite minnessaker också - och några kort (ångrar dock att jag inte tog systemkameran). Efteråt så var vi tvungen att hitta någonstans att sätta oss eftersom bussen hem inte gick förrän halv tolv. Väl hemma kastade jag mig i sängen för att somna fort.

För dagen efter, lördag, hade jag bestämt med min gudmor att gå på nationalmuseum. Är glad att jag orkade och hann det för det var sista helgen de hade öppet, de ska renovera i några år nu. 

 

Är så glad att jag överlevde (och det var egentligen det innlägget skulle hetat - om jag inte varit så seg) och orkade de dagarna! Var väldigt trött när jag kom hem så hade några dagars vila.