Varför göra rätt när allt ändå blir fel?

Jag har varit duktig hela denna vecka nästan. Kommit i säng vid 11 släkt vid 12. Inga speciellt sena nätter, tog till och med en sömntablett en kväll. Jag har tänkt på att vila mycket och spara energi för att åka och hälsa på min kompis. Jag har sovit tio tolv timmar om nätterna och några timmar på dagarna. Så trött har jag varit. Gled ned lite i apatins elaka träsk också ett tag.
På det hela taget tycker jag att utifrån mitt sjukdomsperspektiv har varit duktig och tänkt bra. Jag tycker iallafall inte att jag borde straffas. Jag har inte gjort något som gör att jag förtjänade att vakna med feber i morse eller som gör det okej att den bara ökat under dagen och att jag då börjat frysa som en gris.

Varför kan det inte vara lite lättare att vara sjuk? Varför måste jag påminnas om min svaga kropp? Varför kan jag inte få göra saker som gör mig glad utan att straffas?

Vi hörs snart igen, jag har något att berätta för er.